Genom någons annans ord förklarar jag mig



Jag blev utan, men jag klarar mig.
Det finns en park vid Söder Mälarstrand.
Dit kan man gå en stund och vila sig.
Man kan få nog av all panik ibland.
                                         
                              
I en stad som får en att bli större än man är
Men i en ålder som sätter allt på jorden
Jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville
Men nu skulle jag inte välja dom orden



Jag hatar min rastlöshet, jag älskar min kille
det är så mycket som jag glömmer att bejaka



Varje torn du bygger upp ska nån annan rasa ner
Nån idiot som bara ser sin chans ska ta den



Med drömmen i behåll och med lust att ta vid
Där elden falnar men fortfarande glöder



             Jag är en av alla dom som flyttat hit, till stora stan, för karriären



Och ibland är allting kaos,
och jag blir mörkrädd mitt på dan.
Ibland behöver jag en paus


Jag är en av alla dom som går och tror att livet ordnas upp med tiden.
Jag är en av alla dom som kan ge upp, när jag är söndagkvällsförvriden.
Vad gör man då?
Jag är en av alla dom som ser nåt svårt i dessa jämngrå vinterdagar.



Är det mörkret, är det stressen, är det vintern, är det Stockholm, eller livet?
Jag är en av alla dom som tagit lycka, i sinom tid, för givet,
sen jag var barn.





Feeling just about to press that button...          




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0